05 juli 2006

4 juli 2006 05:05

Min älskade lilla mamma har gått bort.
Allt känns konstigt och tomt fast ändå helt som vanligt.
Det är konstigt. Jag hade förväntat mig ett totalt sammanbrott men nu är det som igår.
Chock brukar det kallas och jag hoppas att känslorna snart kommer ifatt mig så att dom inte blir så tunga att bära när dom väl kommer.

Har fått för mig att jag borde vara mer ledsen men jag kan inte gråta.

Saknar henne fast inte lika mycket som jag trodde.
Livet snurrar fort nu och utan allt det praktiska att ta itu med så vet jag inte hur det skulle gå. Då kanske jag skulle våga släppa fram mina känslor.

3 kommentarer:

deeped sa...

Men du... *stor kram* Tänka sig - idag satt jag och käkade lunch med systeryster som precis kom från Stiftis och Puff. Så hittar jag en inkommande länk från dig i deepedition...

tant sa...

du finns i mina tankar. *kram*

Anonym sa...

Jag beklagar den oerhörda förlusten. Jag hoppas tiden kommer att läka dina sår såpass att de inte längre kommer vara vidöppna. Tills dess gråt till gråten tar slut.